Som ett barn på julafton

Alla blir vi glada av olika saker.
Man kan bli sådär lite lagom glad, och dra lite på mungiporna.
Man kan bli lite gladare och småskratta lite.
Man kan bli tokglad, och gapskratta.
Och så kan man bli sådär superglad så hela hjärtat bultar, kinderna blir röda och man vet varken in eller ut. Denna glädje brukar dock inte förknippas med skratt, utan bara tystnad.

Min sambo blev sådär tyst häromdagen när vi var nere i källaren för att hämta ETT par skor.
-Det är lika bra vi tar med hela säcken upp tyckte hon.
Jag höll givetvis med, då det tokspökar i vår källare och tvättstuga.
Sedan satte hon sig i hallen och tog fram den ena skon efter det andre.
E= Oj då! Dessa hade jag glömt att jag hade.
B= Mmm...
E= Titta på dessa! Är de inte fina?
B= Ja, de var fina...
E= Bra, för jag har tre likadana par.

Det var som om det satt ett litet barn på julafton i vår hall. Det enda som saknades var tomteluvan och julgranen...
"Tomtesäcken" tömdes snabbt och resulterade med strax över 20 par damskor i hallen.

Själv blev jag lika tyst igår, då vi skrev kontrakt med vår nästa hyresvärd.
Vi kan ha en av Kalmars finaste lägenheter. 95kvm av lycka. Längtar verkligen till den 1 Maj, då vi ska flytta in.