Snö!!!

Så har den kommit. Den första snön föll över mitt huvud igår (Fredag).
Nackdelen var att jag just den tiden hade NO med åk1 ute... Hon som skulle hålla i lektionen hade varit så snäll och kompat ut just de 90 minuterna som lektionen var. Men jag förstår henne. Hon hade ju fått tid hos frisörskan...
Vi hade i alla fall en mycket bra lektion, där vi gick runt i "Trollskogen" och letade Gran, Tall och En. Vi plockade kottar, samlade barr och lekte Peer Gynt.

Barn är smarta, och de snappar upp en massa saker.
I fredags fick jag förklarat för mig av en 6 åring att kokosnötter är väldans hårda. Man kan inte ens öppna en kokosnöt med hammare och spik. Detta förklarade han för mig, helt seriöst...

En annan elev förklarade för mig att han nu i träslöjden hade fettat in sin träbit med fettma...
Fantastiskt roligt...

Jag försöker förjäves förklara för mina elever att nyckeln faktiskt inte stavas nycklen.
Det uttalas inte nycklen.
Det finns helt enkelt inget ord som heter nycklen.
(detta gäller givetvis också cyklen...)

Woodmen...

Så var man tillbaks med ett nytt inlägg... Det har blivit sparsamt med dessa nu den senaste tiden. Jag har varken haft ork eller lust att blogga, men nu börjar lusten så sakteliga smyga sig på... Att sitta och berätta om sommarens bravader, och allt som har hänt, känns lite sådär.

Idag är jag träslöjdslärare, då Jonny sitter på arslet i skogen och dricker kaffe. Han hade sett så många älgar igår så han visste inte vilken han skulle skjuta, så han sköt ingen... Märkligt...



Båda mina svågrar är skogsmän. Den ene bor mitt i den, och den andre har skägg... ;-)
Vet inte riktigt om de är ute och jagar just nu. Men jag vet att jag aldrig hade klarat av det...
För det första hade aldrig mina tår klarat av kylan, och för det andra så har jag nog inte tålamod för det. Tänk vad frustrerande det måste vara att sitta där och kanske se ett "offer", men att inte få skjuta för att det kanske är ett par steg för långt bort, eller kanske är en liten buske i vägen.
Nej ska jag skjuta, så får det nog bli på tv-spelet som går varmt där hemma.

Snart kommer kidsen och det är dags för lite svajvning i svajven, och bojning i bojjen. (läs på småländsk dialekt...)

Simultankapacitet

Ringde just och pratade med min kära sambo som var på väg hem från jobbet.
Hon hade stannat till vid ett skyltfönster där det hängde en väldans snygg klänning. Detta plagg var givetvis på rea, så resonemanget var givetvis "att då kan jag ju köpa två".
Jag i min enfaldhet trodde ju att det skulle kunna gå att prata med min sambo, men tji fick jag.

Jag började med att berätta att jag pratade med en gammal fotbollskompis när jag bokade helgens bil (ska till göteborg och Liseberg på lördag).
"Mmm..." Var typ svaret jag fick.
Sen berättade jag att vi blev uppgraderade ett par bilklasser p.g.a. detta.
"Den var inte så röd som jag trodde..." fick jag till svar.
Sen berättade jag att det var en miljöbil som bara drog 4,2l/100km.
"Den är ganska kort..." fick jag då till svar.
Då började jag skratta åt henne i telefonen.
Men på något lustigt sätt har hon dock lyckats registrera alltihopa, för följande kommentar var så självklar.
"Om den bara drar så lite bensin, så sparar vi ju pengar, och då kan jag ju köpa klänningen..."
Min sambo är ett geni!!!´
Och helt underbar!!!

Idag fyller min systerson 1år. GRATTIS!!!!!

På tisdag kommer min andra systerson och hälsar på här i kalmar.
Ja, Syrran och Rogge är givetvis med också... Det ska bli kul.

Nej, back to work. Dags för kaffe...

Plastmatte

Nu är våra små tillskott i familjen 1mån och 4dagar.
Jag kan ju ingenting om kattungar, men jag lär mig hela tiden. Några frågor som jag haft/har är:
-när ska de börja få "riktig" kattmat?
-hur farligt är det när hundarna tvättar dem?
-hur högt kan de falla utan att ta skada?
-hur mycket stryk kan de få, av morbror Messi, utan att ta skada?
-hur lång tid tar det innan de är rumsrena?

Frågorna år många, och man kan säkert googla sig fram till många svar men orka...
De har nu i alla fall börjat få egen kattmat. Tozz är väl fortfarande den största energikällan, men alla fyra ligger mer eller mindre på tallriken och mumsar i sig på morgonen.
Cherry tycker om kattungarna, men om han varit polis innan så är hon ta mig faen SÄPO nu. Småttingarna är fulla av bus och har väl inte lärt sig Cherrys regler riktigt ännu.
Jag var riktigt nervös innan att kattungarna skulle trilla ner från soffan, men nu känns det helt normalt. Man hör en liten duns, och så ser man något lurvigt småspringandes mot nya buserier.
Messi tycker nu att de ganska roliga. Från att ha varit rädd och tjurig mot kattungarna, så har de små liven nu blivit roliga. Speciellt att smyga på, och att hoppa fram och klappa till med tassen. Dumma katt...
Det där med instinkter tycker jag är mycket intressant. Kattungarna har redan börjat gå på lådan. Det har bara skett en olycka. Givetvis i soffan, och givetvis i mitt knä... Nice...

Cherry har tagit rollen som plastmatte, och tar mycket väl hand om kidsen. Inte trodde jag att hundar och katter kommer så bra överens...

Ja, ja... Nog om kattungarna...

Jag såg en lite rolig artikel på nätet, i dagens aftonbladet.se.

"Blev gravid – skyller på dopp i pool"

En Polsk kvinna är på resa i Egypten med sin 13åriga dotter. När de kommer hem så är dottern gravid. Då bara måste det ju vara poolens fel... Snacka om naiv...
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5493627.ab

Tamagotchi

Så var man fast igen...
I ett nytt spel såklart.
Den här gången är det dock på datorn. SIMS 3 heter skiten som gör att jag sitter timme efter timme framför datorn.
SIMS är 2000-talets Tamagotchi (se bilden ovan).
Du ska alltså skapa din egen sim, och se till så den är nöjd.
Det kanske inte låter speciellt utvecklande eller roligt, men jag har i alla fall fastnat i det.
Ser du inte till att din sim är nöjd, så blir han/hon tjurig.
Äh... orka förklara spelet... Sök på webben själv om du vill veta mer...

Var ute nu på morgonen med hundarna.
Vanligtvis har vi kanske en av Sveriges mysigaste promenadväg, men idag var den inte det.
"Kattrumpan" hade förvandlats till en stor soptipp!
3st partytält låg helt förstörda och skräpade.
Lite längre bort hade partyfolket i alla fall samlat ihop skräpet i en hög, men glömt att slänga påsen. Gissa om det var fåglar där??? 5000 fiskmåsar, och 138 canadagäss stod och mumsade skräp på en yta som säkert var 10x15m...
Sen har de ju givetvis grillat också... Förstörda gräsplättar och gamla engångsgrillar förgyllde vår hundpromenad.
IDIOTER!!!!
Hundarna hade dock mycket att lukta på och det blev allt lite bus mellan dem.
Jag vågar ännu inte släppa dem helt när de skojbråkar med varandra. Inte utan mattes närvaro... Men rätt som det är så står jag med ett koppel med en hund i, i ena handen. Och ett koppel utan någon hund i, i andra handen. Jag hade en tokbusig Rottweiler/Dobberman lös, med två andra hundar på ingång lite längre bort.
Pulsen ökade ganska rejält när hon inte kom på mitt kommando. Tillslut blev nog hon lika förvånad som jag, när hon upptäckte att hon var fri, att hon kom lunkande tillbaka.

Första doppet...

Då har det hänt!
Första doppet...
Natten till lördagen, den 13 Juni vid 4-tiden, inträffade det.
Det var ett spontant fylle-dopp. Efter att ha brännässlat mig fram genom en urskog av gräs, så var jag på bryggan. Damerna hade redan hoppat i och upp. Likaså Peija som halkat i från bryggan.
"Det var ju inte så kallt" lät det från massorna.
Va i helvete... Då måste ju jag också i...
När jag doppade tårna kom chocken. Kanske inte hade den berömda "beer-coaten" på mig. Inte på fötterna i alla fall.
Jag plumsade i och upptäckte att de faktiskt hade rätt. Det var inte så kallt.
Kanske hade jag tappat all känsel i kroppen, eller så kanske det berodde på att jag stod upp till knäna i geggamojja, men det var faktiskt inte så farligt...

Sommarlovet har nu kommit, och nästa jobb står för (cell)dörren.
Jag får ju bara jobb termin för termin, så jag måste jobba även på sommaren.
Men det känns så lätt att jobba när man sparar till någonting speciellt.
I slutet på Augusti går nämligen flyget, med mig och min kära sambo, till Grekland.
Ska bli fantastiskt!!!

Vi har även fått tillökning i familjen.
Kattan har fått fyra små söta tissungar.
Det piper och fräser från lådan, och Tozz är så stolt.
Jag med!

Läste just min förra blogg...
Det låter ju som om jag inte tycker om påsken, men det gör jag.
Jag tycker om alla helger som har någon historisk innebörd (vilken storhelg har inte det förresten...???).
Men vart kommer alla olika påsktraditioner från?
Hittade en bra sida, som förklarade många av mina frågor.
Ville bara tipsa om den...

http://odla.nu/artiklar/pasken.shtml

GLAD PÅSK!!!

Påsk & Flytt!

Nu är äntligen påsken här med alla dess stressmoment.

Det ska pyntas med diverse kycklingar, fjädrar, ägg och "annet" bös. Men attans vad mysigt det är.

Igår "köpte" vi påskris som vi pyntade och ställde i fönstret.

Imorse hittade katten riset, och det hamnade då med en liten fin duns på golvet istället...

Godis och mat hör ju också påsken till. Tyvärr gör även påskakärringar detsamma.

Det kom en sådan där rackare hem hit i torsdags. Inte var jag förberedd på det... Inget godis hemma... Och att lägga pengar i korgen gör jag inte av rena principskäl.

Stackars barn, han fick en påse med micro-popcorn.

Nu är det snart dags för flytt.

Eller snart och snart...

Vi är mitt uppe i flytten. Jag har flytt upp till halsen, och vi är inte halvvägs än...

Lägenheten vi fått, kan vara Kalmars finaste. Allting är nytt, och ingen har bott i den innan.

Men hur frustrerande är det inte då, att ha en så fin lägenhet, men att inte kunna bo där...???!!! Men nu ska vi snart börja köra alla möbler. Först får bli sängen, så vi kan flytta in.

Längtar!!!

Köket och hallen, sett från vardagsrummet

Som ett barn på julafton

Alla blir vi glada av olika saker.
Man kan bli sådär lite lagom glad, och dra lite på mungiporna.
Man kan bli lite gladare och småskratta lite.
Man kan bli tokglad, och gapskratta.
Och så kan man bli sådär superglad så hela hjärtat bultar, kinderna blir röda och man vet varken in eller ut. Denna glädje brukar dock inte förknippas med skratt, utan bara tystnad.

Min sambo blev sådär tyst häromdagen när vi var nere i källaren för att hämta ETT par skor.
-Det är lika bra vi tar med hela säcken upp tyckte hon.
Jag höll givetvis med, då det tokspökar i vår källare och tvättstuga.
Sedan satte hon sig i hallen och tog fram den ena skon efter det andre.
E= Oj då! Dessa hade jag glömt att jag hade.
B= Mmm...
E= Titta på dessa! Är de inte fina?
B= Ja, de var fina...
E= Bra, för jag har tre likadana par.

Det var som om det satt ett litet barn på julafton i vår hall. Det enda som saknades var tomteluvan och julgranen...
"Tomtesäcken" tömdes snabbt och resulterade med strax över 20 par damskor i hallen.

Själv blev jag lika tyst igår, då vi skrev kontrakt med vår nästa hyresvärd.
Vi kan ha en av Kalmars finaste lägenheter. 95kvm av lycka. Längtar verkligen till den 1 Maj, då vi ska flytta in.

Drömmar

Vi har alla olika drömmar här i livet.
Några kan vara om ens framtid, yrke, familj, utbildning o.s.v.
Andra kan vara drömmar som man drömmer på nätterna.
Mina nya familjemedlemmar drömmer så det knakar. Den ena vovven snarkar lite så där lagom mysigt. Den andra vovven är ofta ute och springer i sina drömmar. Hur vet jag då det? Jo, alla fyra benen rycker, andningen blir tyngre och svansen viftar lite lätt. Ögonen blinkar som aldrig förr under alla lager av ögonlockar. Ibland har hon även öppna ögon, och det är lite läskigt då det ser ut som ett mindre epilepsianfall. Tillslut kommer hon fram till sitt mål, och då ska det skällas. Men det är inga vanliga skall. De är dova och mjuka. Nästan som om hon har huvudet under vattnet och skäller... Det är mysigt.

Igår när jag och Emma satt och spelade lite TV-spel (för omväxling...???) så trodde jag att jag såg en orm i soffan. Ack så fel jag hade. Det var katten som drömde. Svansen ryckte och ålade sig precis som en orm. Jag var tvungen att trycka på paus, självklart precis när Emma hade en skurk i siktet på spelet. Efter att ha fått en djup suck och en manande blick, att jag aldrig ska göra så igen, så skrattade vi gott åt den tokiga katten.

???Husdjur???

Sa jag i mitt förra inlägg att jag hade husdjur? Fel av mig... Jag har fler familjemedlemmar.

Jag har alltid haft svårt för personer som säger att de måste hem till sin hund, katt eller något annat husdjur. Eller att de inte kan stanna på fika länge för de måste hem. Eller att de rent av inte kan följa med ut på krogen en kväll, för de inte varit hemma hos sina husdjur på länge...

Igår kom jag på mig själv, sittandes på IKEA:s lunchrestaurang, undrandes hur kattarna och hundarna hade det hemma. Mådde de bra? Ställde jag fram vattnet? Råkade jag stänga toalettdörren så att katterna inte kommer åt kattlådan? o.s.v...

Emma sa då åt mig att de med 98% säkerhet ligger och sover. Det hjälpte lite, men oron fanns fortfarande där...

Nu förstår jag alla er som jag tidigare hånat i smyg.

Förlåt!

När jag nu ser "mina" hundar och katter, så ser jag inte längre några husdjur. Jag ser familjemedlemmar.

Husdjur

Jag har inte haft många husdjur under min uppväxt.

Min syster är nämligen allergisk mot pälsdjur. Vi hade fiskar i ett stort akvarium. Jag och mina systrar fick en varsin fisk att namnge. Min hette Peter och var en mycket tråkig fisk. Min systers fisk "Charming" var mycket roligare. Hon var en svärdbärare, röd och fin. En dag blev Charming gravid. Eller vad heter det när en fisk blir på tjocken? Ja, ja... Hon blev med rom i alla fall. Några dagar senare när vi kikade till henne så var hon inte så tjock längre. Hon hade blivit en han!!! De kan visst göra så... Byta kön och så...

Sen köpte jag och min ena syster två stycken rödörade vattensköldpaddor. Min hette Miss Piggy, och syrrans hette Melissa efter den elaka systern i Falcon Crest. Men arbetet med vattenbyte blev för stort, och "padderna" såldes.

Nu bor jag tillsammans med två hundar, en rottis och en dobberman, och två katter. Det är helt underbart!!! De är riktiga charmtroll med mycket stora personligheter. Man vet aldrig riktigt vad som kommer att hända på dagarna. Man kan hitta en katt i garderoben, en hund i klädhögen, en annan katt på tv:n, eller varför inte två hundar och en katt (som tror han är hund och följer med på hundpromenaderna) i soffan.

Snö, snö, snö!!!

Igår började det snöa lite lätt. Kul med lite vårsnö, tänkte jag.

I morse var det en jäkla massa snö!!! Äntligen vinter tänkte jag då. Hur fasiken ska han ha det kung Bore?

Åkte till jobbet imorse. Tror ni E22:an var skottad och röjd? NEJ!!! Tokslask och snorhalt. Men småvägarna i mönsterås och Ålem var rena, fina och saltade. PRIORITERING kanske???!!!

Kidsen här på skolan älskar snön. De har aldrig varit så aktiva på rasterna som nu. Förutom de tuffa 6:orna, som vägrar termobyxor och sitter inne i korridorerna. Snöbollskastning är det ju totalförbud på. Men jag funderarar skarpt på att ha en idrottslektion där jag smiter iväg med kidsen utanför skolgården och kastar lite isbollar på dem ;-)

Från det ena till det andra, så finns det vissa ord som jag alltid har problem att stava till.

typ: igentligen/egentligen, kollega/kolega och imorse/i morse... Jag vet ju igentligen/egentligen hur det ska stavas, men tvekar alltid... Mycket märkligt hur det kan vara så svårt. Som ni kanske märkte så varierade jag mitt "morse" tidigare... orka slå upp liksom... Tur att jag jag har en flickvän som är svenskläraret...

Facebook

Det där fenomenet Facebook är väldigt aktuellt på min skola. MASSOR av elever har det, men jag tror jag kan vara ensam av lärarna att ha det. Kan ju vara så att medelåldern på skolan inte är 28 direkt...
När jag först skaffade mig Facebook så var det väl inte så speciellt tyckte jag. Jag hade ju haft de berömda Lunarstorm och My Space under min högstadietid och inte fastnat speciellt...

Efter ett par veckor så fastnade jag brutalt... Det blev som en drog... Det första jag gjorde på morgonen, och det sista jag gjorde på kvällen, var att kika i "fejjan".
Nu har väl den stora hysterin lagt sig med mer eller mindre sporadiska besök ett par gånger om dagen ;-)

Men en sak som är helt fantastiskt med fejjan, det är det där med födelsedagspåminnelserna. När jag lagt till en vän så får jag automatiskt en påminnelse innan, och på dagen, han/hon fyller år... Tänk vad skönt!!! Och de vänner som man kanske känner lite sådär, men som man kanske inte riktigt vill ringa och gratta, kan man ju alltid slänga iväg ett GRATTIS till... ;-)

Fantastiska Facebook!!!

Kompetensutveckling

Nu har jag varit på kompetensutveckling (eller fortbildning om man så vill kalla det). Vi kan väl ha varit ca 100st idrottslärare som deltog. Det var mycket givande och det gav mig många tips och idéer för framtida lektioner.

Man kan tro att det bara är en massa lek och idrottsaktiviteter som utförs med ett sådant gäng, men saken är den att jag bara hade en sak som innebar fysisk aktivitet. Det var "avrostningsbuggen". Vi fick då lära oss den nya varianten av bugg. Det var svåååårt...
Har man kört med "dragspelsvarianten", där man rycker och drar i sin partner, så är det svårt att lära om. Men efter att ha lärt mig stegen och fyra nya turer, så var det dags att prova dessa i praktiken.
3-rätters på Kåren med öl och vin. Efter en kvart in på dansen så hade jag glömt av alltihopa och gick tillbaks till den vanliga varianten bugg. Stackars de som slet med att lära oss den nya varianten...

Brådis!!!

Varför ska allting vara så svårt när man har bråttom???
Skulle iväg och jobba i morse. Jag hade hur mycket tid som helst på mig. 2 timmar innan började jag planera hur jag skulle duscha, diska, svara alla på "fejjan" och gå med hundarna. Gott om tid...

Hur blev det i slutändan? Jo, panikdusch i kallvatten. Disken står där den står. Hälften fick ett svar, men hundarna fick en bra promenad på en halvtimme. Det handlar om att prioritera...

En annan sak som också är jäkligt störande är att allting verkar gå åt helvete när jag är stressad. Som ovan nämnt, duschen var iskall (no time for shampoo). Jag hittade inte mina arbetsbyxor, som naturligtvis låg exakt där jag lagt dem(i den gigantiska klädhögen i sovrummet). Skärpet som ska i hålen på byxorna var ut och in. Och när alla sakerna är i och fästa på byxorna, så upptäcker jag att jag tagit flickvännens byxor...
När jag lyckats komma ut ur lägenheten och börjat traska mot jobbet, upptäcker jag till min fasa att jag glömt mitt snus! Bara att vända och gå tillbaka...
Gör om, Gör rätt (som min gamle kapten alltid sa till mig i lumpen).

Och jag fick högsta betyg när det gäller att arbeta under stress i lumpen...
HAHAHAHAHAHA!!! Vilket skämt...

Lediga dagar är förbi...

Så var det dags för att jobba, jobba, jooooobba...
Har nu fått heltidstjänst igen. På gott och ont. Det är ju fantastiskt skönt att ha säkerheten med en hyffsat fet lön (jämfört med sketna CSN), men kommer sakna mina lediga slappa dagar.
Jag trivs ruggigt bra på mitt jobb, och imorgon går jag på min nya tjänst som vaktmästare 40%. Spännande!

Det börjar lösa sig med lägenheten med. Har hittat en fin 3:a som har mycket bra potential för byte. Papper har skickats till mig, som ska skrivas på och skickas tillbaks. När det är gjort så kan jag slappna av.
Men hur jävla svårt kan det vara? Hyresavdelningen sa att en kontroll av byte av lägenhet kunde ta 1-1,5 månad!!! Meh... De kollar upp den nya killens inkomst och eventuella klagomål. Det kan jag göra på en timme. Varför ska det ta 1-1,5 månad??? Jag fattar ingenting...

Är lite knäckt av en helt annan orsak med.
När jag spelar TV-spel så blir jag lite beroende. Jag vill spela mycket och länge, men nu har jag inget spel att spela. Det finns ca 40st spel i min låda, men jag är inte sugen på något av dem. Vill bli rockstjärna igen, men saknar en medlem i bandet...
Måste... spela... NU...

Flickan och Kråkan!

Utanför min lägenhet så bor det en kråka. Det är inte så att han sitter och kraxar och stör, utan att han är skadeskjuten. Trodde jag...

Jag upptäckte kråkan för ca 2år sen på hösten. Då hade han en trasig vinge och studsade runt på gatan på sina smala fågelben. Jag tyckte så synd om stackaren att jag flera gånger funderade på att mata honom med mitt gamla bröd som alltid ligger stenhårt i skafferiet. Jag upptäckte dock att det fanns andra som upptäckt samma kråka, som redan gjorde detta. Nu kanske han skulle överleva vintern.

Våren kom, och kråkan med. Skönt...

En dag när jag gick hem från att ha gjort något viktigt(???) så tänkte jag fånga kråkan. Jag gick lite snabbare mot den för att hinna ifatt hans eviga hoppande. Vad gör kråkfaan då? Jo, Han flyger iväg upp i närmsta träd!

Fågeln är en bluff!!! Han är inte alls trasig. Han bara bluffar för att få en massa mat! Fantastiskt tycker jag.

Nu de senaste dagarna har samma kråka, med samma "trasiga" vinge, suttit i trädet mittemot och kikat in i vardagsrummet. Han kommer inte få mitt hårda bröd i alla fall...

Frisk?

Nu har jag äntligen blivit friskare. Åkte på en rejäl omgång av det beryktade vinterkräkeriet. Ni som nyss har haft det, vet hur dåligt man mår... Natten med utbrotten i "den vattenfyllda stolen" övergick till en dag som helt och hållet gick i sömnens tecken. Tror jag sov i 20/24timmar (utan att överdriva). Som tur är så har jag en fantastisk flickvän som tog hand om mig. Efter att ha fått ur mig ca 7kg börjar nu, sakta men säkert, magsäcken återta sin normala storlek igen.

Det finns nog ingen som blir så ynklig när man är sjuk som jag.

På måndag börjar jobbet igen. Jag har ju fått fortsatt 60% Idrott & Hälsa med åk 3-6. Men nu verkar det som att det kan bli 40% till. Dock inte som idrottslärare. Nej, inte ens som pedagog över huvud taget. Hör och häpna, som vaktmästare!

Ni läser alltså om killen som aldrig haft ett eget projekt där jag använt mer än en hammare, spik och skrivmejsel. Jag säger inte att jag inte kan fixa och dona, utan bara att jag har otur när jag gör det...

Nej, det ska bli ruggarns kul om det blir så. Det ger mig ju en fast och stabil inkomst i alla fall. Vem vet, det kanske passar mig som hammaren i lådan? Men lite nervös är jag...